Det blev inget bloggande mellan matchen och bion för att jag var inte alls på humör för det, eller ni kanske vill läsa massa fula ord och negativa saker? Tror inte det. Ni som känner mig riktigt väl vet att jag hatar att förlora och blir så förbannad på mig själv när det går dåligt för mig. Jag har en riktig vinnarskalle, för mig är vinna det enda som gäller när vi möter lag som varla. Matchen slutade 4-4 och vissa tycker säkert att det är jättebra att vi spela lika men det räcker inte för mig. Jag vet att vi kan så mycket bättre än vad vi spelade idag, speciellt att jag kan så mycket bättre. Fast min lägsta nivå är mycket sämre nu än vad den var i våras men då tränade jag även med damjuniorerna som nu gått över till Warberg IC. Så då blev det ca fem innebandyträningar i veckan nu är det bara två.

När jag kom hem efter matchen var jag ju som sagt sur så jag gick in på mitt rum och smällde igen dörren. Men det sura varar aldrig jättelänge, efter en stund så vill jag bara glömma bort matchen och fokusera framåt. Det är detta som är mitt stora problem, att jag kräver så mycket av mig själv hela tiden och sen blir så besviken och förbannad när jag inte uppfyller de kraven jag har på mig själv. Det sista här som jag skrev gäller inte bara innebandyn...